Jag har ju varit sjukskriven (=behövt ta lån i väntan på socialbidrag trots att jag jobbat ihop SGI…) i socialdemokraternas regelsystem och även där hände det sådana här tragiska saker som tas upp i tidningar. T.ex. en blind tjej som hamnade på samma kontor som jag, samma tidsperiod som jag överklagade hos FK. Hon fick inte fick sjukpenning för att FK gjort fel och skickat brev istället för att ringa henne. Men det gick inte att göra något åt när det var bestämt, tyckte de. ”Reglerna är sådana”, lät det då också.
Jag känner mycket starkt för denna fråga, bland annat för att jag sett hur fel det kan gå: att behöva gå utan pengar i månader i väntan på beslut. Att behöva göra sig av med alla besparingar och bli helt beroende av bidrag och få panik om utbetalningen är sen en månad. Att passiviseras och knappt våga verka må bättre, av rädsla för att bli utan försörjning några månader i något glapp i systemen. Att tappa sin SGI, vilket får konsekvenser lång tid framöver även om man tillfriskngar. Att inte bli trodd av sin omgivning – det senare har kanske ändrats nu när det dyker upp mer än något undantagsfall i medierna.
Rödgrönas icke-förslag
Jag tror att man får fråga sig om man verkligen tror att de rödrönas bild av sjukförsäkringarna stämmer. Skulle allt bara bli bra om de tar över? Det var ju dåligt tidigare när de styrde, har de kommit med några idéer på lösningar alls? Eller räcker det att gå tillbaka till det gamla, var det inte dåligt på ett sätt som räknas, skulle man alltså återigen inte se något problem med fall som mig och andra som råkade illa ut i sjuksystemet tidigare? Vet inte vad de har tänkt. Det verkar lite som att man har en övertro på hur mycket makt politikerna har över FK – de är en självständig myndighet – och då kanske man missar det stora problemet.
Alliansens bra förslag
Alliansen tänker framåt och har många förslag på ändringar som stämmer precis med min uppfattning om felen i systemen när jag råkade ut för dem:
- hjälp att prova komma tillbaka utan att riskera ersättningen (inte bara en liten knuff utan rehabilitering med psykologer och sjukgymnast
- möjlighet att kunna jobba ihop lite som t.ex. 1500 utan att få avdrag på socbidrag, att få en känsla över att man kan påverka sin situation
- att inte isoleras utan att få prova om man klarar av att jobba utan risk för att förlora ersättningen, få hjälp med anpassning av arbetsuppgifter så man kan fortsätta där man var tidigare jobbade eller få prova på något annat som man skulle kunna klara av
- att lättare att jobba ihop en SGI igen
- och framför allt: att samordna ersättningssystemen så att man inte hamnar mellan stolarna och blir utan något ersättning alls bara för att myndigheterna inte kommer överens om vems bord det borde hamna på! Mitt favoritförslag, som socialförsäkringsutredningen kom fram till.
Godtyckligt
Ett område där jag skulle vilja att debatten låg ännu mer är hur godtyckligheten i FK:s system ska minska. Politikerna kan skriva regler, men de reglerar inte varje enskilt fall utan måste tolkas. Den tolkningen gör FK och varje beslut skapar en praxis som de kan rätta sig efter i kommande beslut.
Överklaga
Om ett beslut är galet kan man överklaga, till länsrätten är det gratis. Dock har man ingen juridisk hjälp, så det kan tyckas lite som en ojämn kamp. Att överklaga högre kräver att man har tillgång till och vågar satsa pengar, ifall man förlorar och måste stå för kalaset. Kanske inget man är jättesugen på när man snarare är utan pengar.
JK-anmäla
Man kan också jk-anmäla, om handhavandet av fallet gått fel till, t.ex. att man fått fel information eller att de inte följt sina rutiner. Men exakt vilka rutiner de har skyldighet att följa är svårt att veta, så exakt vad man ska anmäla är kanske inte så lätt.
DO-anmäla
Om det är diskriminering, som kanske kan vara aktuellt med sjukskrivning som gravid, kan man anmäla till DO.
Otydlig, okänd praxis
Den där praxisen som de själva skapar och rättar sig efter känns problematisk. Dels är den förstås svår att sprida i organisationen, så för det mesta blir ändå bedömningarna godtyckliga. Som utomstående kan det vara svårt att hitta praxisbeslut som man kan relatera till sitt eget fall. Man kan tycka att systemet borde vara mer förutsägbart, att man i fler fall kunde få förhandsbesked, och att man i alla fall skulle kunna veta vilka regler som gäller och hur beslut brukar fattas.
Tråkigt fokus på debatten
Tyvärr diskuteras bara själva reglerna från regeringen, och i de här fallen står det ju uttryckligen att svårt sjuka, t.ex. de med cancer, eller döende personer helt enkelt ska ha sjukpenning. Kanske borde man problematisera varför det inte blir så då? Ska man skriva dit typ att de svårt sjuka verkligen ska få sjukpenning, eller vad…
Kanske är frågan om just vilka som bäst för de sjuka inte lika självklar som man får höra i den kanske lite desperata kampen om de osäkra väljarna de här sista dagarna. Det jag försöker lyssna på är vad man har för förklaringar till problemen. Där verkar inte de rödgröna ha någon insikt alls i vad grundproblemet är, jag hör mest att de precis som alla andra tycker synd om vissa personer som det inte fungerat för. Alliansen har kommit lite längre till insikt med flera toppenförslag och de är mer ansvarsfulla med ekonomin – utan bra ekonomi blir det väldigt svårt att betala ut sjukpenning förstås. Så det känns inte jättesvårt att tänka sig att Alliansen har större möjligheter att fixa det här bäst.
Nettelbarn 
När du säger att man ska kunna få behålla lön när man går på socialbidrag, hur menar du då? Socialbidragsnormen är uträknad för att få folk att överleva och grunden i lagstiftningen är ”den enskilde ska ansvara för sin egen försörjning” vilket innebär att alla inkomster man kan få ska räknas med. Det man sen inte klarar av själv i perioder får man stöd i, och allt räknas individuellt efter vilka inkomster och utgifter folk har. Det blir (enligt den lag vi har idag) konstigt isåfall att man ska få behålla lön, eller har jag missuppfattat nu.
Sen kan jag helt hålla med om att rödgröna entusiaster lägger enormt stor tilltro till politikerna, om vi byter regering kommer allt att bli bättre. Vad jag läst om vad alliansen säger finns det en rimlig plan för sjukskrivna, att sjukpenning ska övergå i sjukersättning om det finns behov. Frågan är varför det felas där och uppenbart sjuka människor inte får den ersättningen. Ska de rödgröna göra om hela försäkringskassans system och råda bot på denna myndighet som folk verkligen verkar avsky i alla led?
Jag kan kolla upp hur det står i själva socialförsäkringsutredning (om det är där det beskrivs) om du vill, har haft så mycket att göra idag att jag inte hunnit. Googlade den här, som resonerar kring förslaget (hoppas man kan få fram idén även om den är skriven som ett inlägg i valrörelsen).
http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/27/socialbidragstagare-som-borjar-jobba-ska-fa-behalla-bidraget
Vad tror du om idén?
De rödgröna borde haft lite idéer om hur det skulle göras om, det skulle sätta press på Alliansen och tvinga fram ännu fler förslag. När debatten inte hamnar där ökar inte chansen för förbättring. Men ja, de som har makten måste se över systemet och inte nöja sig med regler som ingen följer, det problemet verkar båda sidor ha i olika utsträckning.
Nu har jag jobbat som socialsekreterare för ekonomiskt bistånd och är väl ganska inpräntad med hur lagen ser ut idag. Kom på det efter inlägget att jag förutsatte att man tycker det är bra och så måste det inte vara.
Först och främst är inte min erfarenhet att det är prestationslösa pengar för någon. Alla, särskilt ungdomar, ska göra vad de kan för att bidra till sin egen försörjning. Alltså, de ska vara i olika insatser samtidigt som de söker jobb aktivt. Annars är man sjukskriven på heltid.
Jag tycker att grunden för försörjningsstöd ska vara att det är till för de som fallit igenom alla nät och inte har något annat kvar förutom svält och bostadslöshet. Det som hänt på sistone är att det finns väldigt många ”normalt” arbetslösa som befinner sig inom socialtjänsten, enbart för pengar. Förr fanns det annan problematik parallellt i större utsträckning än idag. Det är inte rätt mot någon.
Jag tycker den artikeln du länkade till angriper problemet från fel håll. Jag tycker det skulle vara mer rätt att se till att folk inte hamnar inom socialtjänsten. Se till att a-kassan utformas på ett annorlunda sätt än hur den är nu. Jag säger inte det ska bli som förr men annorlunda idag för det är inflödet till socialtjänsten som behöver stoppas. Sen kommer det alltid att finnas människor som inte är berättigade till a-kassa pga av kvalificeringsregler, de är nog svåra att komma åt hur man än gör.
Men summa summarum, fel ända att börja i tycker jag. Vi ska se till att folk inte kommer till socialtjänsten i första hand.